Uppsats del 3

FRÄMRE FORMALIA OCH KÄLLOR

Till främre formalia räknar man Framsida, Abstract och Innehållsförteckning som är de första sidorna i uppsatsen. Längst bak i uppsatsen använder man sig av en Källförteckning.

Framsida/Försättsblad

Vissa skolor har en fast mall för vad som gäller för framsidor. En del skolor vill ha skolans logo på framsidan, andra räcker det med att man skriver skola och institution. Standard är att man använder storlek 12 i Times New Roman. I uppsatsen har man i regel:

  • Vänstra hörnet längst upp: Där skriver du namn på skola eller har skolans logga. Det kan även stå institution samt vilket program du läser, eller även kursens fullständiga namn.
  • Mitten: Står titel och en eventuell undertitel. Under detta kan man skriva författarens namn. (När jag skriver manus så brukar jag placera mitt namn under titeln, men en del skolor kan man placera sitt namn i vänstra eller högra hörnet)
  • Högra hörnet längst ner: Där skriver man kursens beteckning, vilken handledare du har, examinator och vad det är för termin.

Abstract

Räknar man ofta som en kort sammanfattning av uppsatsen/rapporten. Den skriver man i slutet av uppsatsen och får omfatta MAX 300 ord. En del så vill man att författaren håller sig till 100-150 ord. Väldigt ofta har man ett abstract på engelska för att intressera andra icke-svensk talande och kanske vill kontakta författaren (dig) eller översätta delar av innehållet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen har rubriken Innehåll och man lägger vanligast till den när man antingen har skrivit några sidor eller gjort färdigt uppsatsen. Innehållsförteckningen ska ha numrerade sidoanvisningar på vart alla delarna kan hittas i uppsatsen. Man får vara försiktig när man gör flera rubriker i uppsatsen så man inte får för många underrubriker, samt att man inte infogar alla bilagornas rubriker (om du har Bilagor). De kan se ut på följande:

1.1 Inledning………………sid 3.

Källförteckning /Referenser

I slutet av själva uppsatsen har man en lista som består av alla dina källor och vart du har hämtat din information någonstans. Man kan sortera källorna efter författarens efternamn, eller efter ordningen de används. Oavsett vad så måste källförteckningar vara strukturerad och användas enligt samma mönster rak igenom uppsatsen.

  • Efternamn, förnamn (årtal), Titel kursiverad, förlagsort: förlag
  • Författarnamn, rubrik, www-adress, årtal, (när du skrev ut den)

När det gäller referenser inne i själva uppsatsen finns det två typer: Harvardsystemet och Oxfordsystemet.

  • I Harvardsystemet skrivs referenser i löpande text och anges med författarnamn, årtal på boken och sidnummer: (Författarnamn årtal, s.xx). Om du har mer än en författare med samma namn i din litteraturlista så nöjer du dig med att skriva så skriver man ut initialerna i deras förnamn: (efternamn, initial, årtal, s. xx)
  • Oxfordsystemet använder sig av fotnoter. Där anger man i fotnoten efter nummet. Det kan se ut på följande sätt: (notnummer) Författarnamn, Boktitel, (Förlag, årtal) s. xx och när man anger samma bokreferens en andra gång skriver man: (notnummer) Författarnamn årtal, s. xx

Uppsats del 2

Uppsatsens huvuddel består utav Resultat och diskussion eller slutsats. Man säger att kärt barn har många namn, och i detta fall varierar namnet på dess rubriker beroende på vad för typ av analys du skall göra och vad för upplägg du har tänkt att ha. Delarna kan var allt från långa till korta, beroende i förhållande till din tidigare forskning. Har du ett visst sidantal/teckenantal/ordantal som du måste beräkna in. Se då över hur du disponerar uppsatsens delar!

RESULTAT

Denna biten av uppsatsen är den som oftast är allra störst. Själva forskningsdelen eller om man vill kalla den undersökningen. Här knyter man an till teori och speciellt tidigare forskning inom ditt ämne. Resultatet utforskas med din problemställning som utgångspunkt. Man skall använda sig av materialet och hänvisa till källförteckningarna i löpande text. Om man använder sig av tabeller och liknande kan man använda en BILAGA i slutet av uppsatsen. Gäller det observationer i undersökningen så kan man hålla sig korrekt i språket och förtydliga när det är dina tolkningar av själva händelsen/observationen. Det andra alternativet är att presentera resultatet som rent vetenskapligt, men det innebär inte att man använder sig av alla tabeller man kommit fram till under kemi-lektionen, utan det innebär även att man förklarar resultaten och gör det överskådligt. Om man därmed har teoretiska belägg och tolkningar för detta kan man göra ytterligare en rubrik som heter Analys.

DISKUSSION och SLUTSATS

Här sammanfattar du ditt resultat och slutsatsen av din forskning. Man sammanställer allt som är relaterat till din forskning från de tidigare delarna. Det kan innehålla en sorts sammanfattning om vad du har kommit fram till i resultatet

Saker som kan vara relevanta att diskutera i olika avsnitt inom slutsatsen:

  • Forskaren försöker närma sig ett svar på sin frågeställning. Kanske fick man ett svar? Eller var svaret att det är otydligt att kunna tolka resultaten? (Det är ett resultat i sig.) Hur frågeställningen har besvarats och om man har uppnått syftet med uppsatsen/rapporten.
  • Teorin i anknytning till resultatet och den tidigare forskningens relevans till vad ni/du kommit fram till.
  • Om metoden kunde väga in i resultatet. Det kanske fick konsekvenser att du valde just att göra en intervju när du kanske borde ha gjort en observation?
  • Om litteraturen kunde ha en omedveten påverkan av dina tolkningsresultat?
  • Utvärdera vad resultatet kan göra för framtida forskning. Är det relevant på något sätt?

Uppsats del 1

Jag ska ta upp något som jag tycker är väldigt intressant: Hur man skriver uppsatser. Efter några års studier och skrivande så har man lyckats samla på sig en del kunskaper om uppsatser. För det första kan det skilja sig ganska mycket efter vad de olika institutionerna kräver av en uppsats, därför är det bra att alltid fråga läraren eller kolla upp vad som gäller för just din skola. Och så beror det även på vad för typ av ämne du skriver om. Humanistisk och teknisk uppsats behöver till exempel inte se likadana ut. Men grunden för en uppsats är oftast den samma. För det andra så måste jag poängtera att det är FÖRBJUDET att PLAGIERA!

En uppsats skall presenteras som vetenskaplig och vara förankrad i antingen kursens litteratur eller ytterligare böcker som behandlar det ämne man har tänkt att arbeta med. Det är upp till var och en student att planera och lägga tiden så väl som möjligt så man har god marginal innan man skall lämna in uppsatsen. Visst, det händer att man stöter på större problem som man själv inte klarar av att lösa vid tillfället som att din fråga inte går att besvara, eller att du inser att dina resultat inte ger det som du var ute efter. (Men detta har även med vad för typ av uppsats du är ute efter). Här kommer jag dock rikta mig mer mot Göteborgs Universitets standard, eftersom det är den jag känner mig mest bekväm vid. (Även om jag har upptäckt att kraven kan variera vid olika institutioner)

En uppsats innehåller följande delar (obs! Namnet på delarna kan variera!):

  • En framsida
  • Abstract (inte alla uppsatser som har)
  • Innehållsförteckning
  • Inledning
  • Uppsatsens huvudinnehåll
  • En slutsats eller diskussion
  • Referenser/Källförteckning.

Det jag kommer gå igenom är inte HUR du kommer fram till ditt val av ämne, utan jag har redan räknat med att det redan är bestämt. Här ska jag istället gå igenom de viktiga delarna och vad man kan tänka på under skrivandets gång. En del saker framstår kanske som självklara, men kan alltid dubbelkollas en extra gång. Jag börjar inte med främre formalia, då de är det minst viktiga för tillfället. Utan viktigaste delarna i uppsatsen så som Inledningen, som består av Bakgrund, Syfte och frågeställning, Metod och Material och Tidigare forskning.

INLEDNING

1. Bakgrund

Här ska man motivera varför ämnet är intressant för forskningen och ska fungera som en presentation av själva ämnet. Man beskriver en kortfattad bild den vetenskapliga anknytningen till temat.

2. Syfte och Frågeställning

Syftet är till för att man skall berätta orsaken till uppsatsen. Det ska framgå tydligt vad avsikten är. Frågeställningen KAN skrivas under en separat underrubrik till Inledningen, eller så bäddas den in under gemensam rubrik. Frågeställningen kan fungera som en löpande text och det har även förekommit att vissa har specificerat sig med att göra punkter. Jag har sett båda varianterna, men med risk för att upprepa sig:  Så kontrollera med läraren/institutionen/undervisande lärare vad som gäller om du är osäker. I samband med syfte kan man även diskutera avgränsningar i undersökandet. exempelvis: om ni endast undersöker kvinnor, män eller utvecklingen under en vecka.

3. Metod och Material

I metod skrivs hur man gått tillväga att finna informationen/materialet (till sin frågeställning). Det går även att reflektera över sättet man valde att inhämta information, om det finns fördelar och nackdelar eller om man kanske kunde ha gjort på något annat sätt.

4. Tidigare Forskning / Teori

I denna del kan det vara viktigt att ta upp lite tidigare forskning i anknytning till din uppsats. Denna bit är lite lurig. Först och främst har det med omfånget av uppsatsen. Det är skillnad på om du ska skriva en 20-sidig eller 40-sidig uppsats. Det är viktigt att du begränsar dig av ditt val av forskning, eftersom Resultatdelen (som jag tar upp senare) ska utgöra den största delen av uppsatsen. Här är det lätt hänt att man skriver rätt mycket och glömmer att informationen här ska vara relevant till din egna forskning. Teoretisk anknytning handlar ofta om att man beskriver eller förklarar begrepp och kan även stå under en egen rubrik (om den biten inte står inom Metod eller Tidigare forskning).

Forskning är som byggstenar, man placerar nya byggstenar på varandra för att nå högre höjder och nya eller befintliga resultat. Med andra ord: Ny forskning bygger ständigt på en befintlig fråga eller gamla teorier. Det är precis denna delen är till för. Att presentera tidigare forskning som grund för din vidareundersökning.

Troll-inspiration

Jag har säkerligen nämnt att jag har ett stort intresse till att teckna och göra skisser på mina karaktärer i mina manus. Det underlättar inte bara för en själv att beskriva karaktärernas utseende, utan gör det till en helt annan upplevelse när man får uppleva ord och bild tillsammans. Jag kan glatt säga att jag tycker att tecknat inte bara borde vara för barn i böcker. (Men det är en annan diskussion.)

Alla tecknare har sina favoritfigurer och favoritobjekt som de ofta lutar sig tillbaka till när de inte arbetar med sina projekt. Mina är oftast drakar och troll. Eftersom detta inlägg handlar om John Bauer så är det ganska uppenbart att jag kommer att prata om troll. John Bauer är en fantastisk konstnär som började 1907 illustrera sagosamlingen Bland tomtar och troll och jag har under många år låtit mig inspireras av hans underbara stil när det gäller troll. Han hade inte bara behagliga former på trollens stora näsor, men en viktig del i hur jag lärde mig forma öron till andra typer av fantastikvarelser.

Normalt är jag lite hemlig när det gäller mina skisser och bilder, men kan dela med mig av några. Här är grundskisser till två troll:

Varje karaktär får sin historia och bakgrund, precis som dessa. Men jag får nog berätta den historian vid ett annat tillfälle…

Manuspitch

Och så börjar årets jagande efter ett förlag som skulle passa min bok!

Egentligen hade jag tänkt att göra detta inlägg i morgon, men känner att det kan vara skönt att ventilera efter en ganska händelserik dag. Jag sätter mig ner i köket, med mitt manus intill mig och öppnar min notebook. Tekoppen tittar glatt på mig och ropar ”drick mig!”. Och så känner jag att jag börjar bli lite känslosam. Varför?

Först måste jag nämna dagens intressanta upplevelse. Jag har varit på mitt första manuspitch på Kabusas förlag. Och vad är ett manuspitch? Enkelt förklarat så mailar du ett intresse för datumet som förlaget har satt på deras hemsida, därefter svarar de tillbaka och ger dig en tid. När du väl kommer dit så får du fem minuter på dig att presentera dig själv och din ide/manus.

Jag tog sällskap med Susanna (som antagligen kommer berätta mer om det på sin blogg) eftersom jag har världens sämsta lokalsinne. I slutet av min presentation så gav mig personen som jag talade med ett godkännande och sa att de var intresserad av mitt manus. Så denna vecka så ska jag skicka in MONSTER. *glääädje*

Normala fall brukar jag vara ganska försiktig med att berätta när det gäller att skicka in manus till förlag i så här tidigt skede, men tänkte att jag kanske kunde göra ett litet undantag. Mest för att ge andra insyn i hur det kan se ut. ”Gallringen” var kanske ett delmål, men samtidigt en bekräftelse att min idé kan vara intressant. Så nu är jag inne på andra etappen: att skicka in och få manuset språkligt och delvis innehållsmässigt bedömt. Kanske duger det? Eller kanske inte? Oavsett vad så har jag ett leende på läpparna över att jag åstadkommit något idag!

Och efter denna händelserika dag så känner jag att jag äntligen kan förklara för alla varför jag inte blir så nedstämd eller extremt påverkad av refusering av förlagen när det gäller boken MONSTER. Visst påverkas man, man känner sig dålig eller att man inte duger som författare. Men efter att ha skrivit och samlat på mig så många manus de senaste 5 åren så kan jag säga att jag är några erfarenheter rikare och klassar mig inte som en dålig skribent. Utan jag vet att jag är duktig och det viktigaste: FLITIG. Och därför ska jag äntligen bekänna något. Varför MONSTER alltid kommer att förbli det viktigaste manus jag någonsin skrivit, oavsett hur det kommer att sluta.

MONSTER uppkomsten i sin korthet:

Jag har skrivit i många år och insett att det enda sättet att lära sig är att skriva mer! Jag skrev nog första utdraget av MONSTER när jag gick i gymnasiet, men slopade större och större delar ur grundidén som månaderna gick. Trots detta så sparade jag alla de gamla idéerna och har nu lagt undan dessa till andra projekt. Andra utdraget (2.0) såg ganska annorlunda ut och riktade sig plötsligt till äldre läsare, men den inre kritikern i mig ansåg att språket inte var tillräckligt bra. Så jag skrev om det till en tredje version (3.0) och ändrade strukturen i berättandet, samt hade denna gång ett mer detaljerat språk. Men ändå var jag inte nöjd med mig själv! Min värsta fiende är mig själv. Jag kan vara riktigt självkritisk och elak när det gäller mitt egna skrivande, men ändå behåller jag varje version för att bli påmind om hur dålig jag är. jag kastade det åt sidan i frustration eftersom det aldrig var bra nog. Otur(?) så föll manuset i glömska under några år, tills en underbar själ fann det gömt i min garderob och började läsa. Han läste några sidor ur MONSTER och gav mig den knuffen jag verkligen behövde. ”Det är är ju bra. Varför gör du inget av det? Det har jättepotential.” Plötsligt kände jag ångest. Slutligen kom jag fram till samma slutsats: Ja, han hade rätt. Så jag satte mig ner samma dag, läste igenom det och märkte hur jag utvecklade nya idéer. Plötsligt hade jag en fullt utvecklad story med början slut och ett episkt krig. Jag satte mig ner och gjorde radikala ändringar, skrev om och rättade stycken och testade mig fram i mitt språk i version 4.0. Jag hade skapat en helt egen värld, språk och fått karaktärerna till liv. Det blev en mer genomarbetad och uttänkt handlingsprocess genom bokserien. För första gången så var jag helt nöjd med min story.

Så nu sitter jag här med manusversion 5.0 vid min sida. Sådär 120 000 ord långt, ganska många sidor och väldigt lycklig. För vet ni vad? Oavsett vad de skulle säga om MONSTER så kommer historian alltid vara mig kär av många orsaker. Det är tack vare denna roman jag lyckats utveckla mitt språk, brutit de enformiga klichéerna i mitt skrivande och fått mig till att bevisa att man kan utvecklas. Nostalgisk som man är så kan jag erkänna att jag har fortfarande sparat ALLA versioner. Och det är jag glad över. En av orsakerna kan vara att man hittar idéer som kan användas till annat, en annan orsak är att det visar på en kontinuerlig utveckling i sitt skrivande. Så efter många tidigare UNDERLIGA refuseringar så gör det inget. Och vad andra har för åsikter spelar ingen roll så länge du är nöjd med din grundidé, eftersom text kan alltid korrigeras. Har det läst mitt manus och inte gillar det, så har de rätt till en åsikt. Men efter detta sentimentala erkännande varför jag är så fäst och stolt över just MONSTER, så kommer jag luta mig tillbaka och vänta på svar från Kabusa den kommande månaden. Kanske går det igenom, kanske blir jag refuserad? Vem vet?

Jag kommer oavsett vad förbli en lycklig människa!

Manusrättning och namn

För tillfället sitter jag med min ansträngande manusrättning med deadline tills på tisdag. Här har man bollat fram och tillbaka om vad som skall ändras och om man behöver ändra saker. För det första så insåg jag snabbt efter att han läst igenom prologen till MONSTER att jag behövde lägga till lite intressanta detaljer för att göra texten mer levande. Så vad gjorde man? Jo tog sin utskrivna kopia och började stryka över konstiga omskrivningar och lägga till lite karaktärsdrag. Efter sådär en timma så kände jag mig ganska nöjd med min 4-sidiga prolog, som nu antagligen kommer att öka med en sida efter min rättning. Men trots att det ser rörigt ut på rättningen, så känner jag att det drar sig åt rätt håll. Det är mer struktur och händer lite mer än tidigare utdrag.

Jag ska snart fortsätta med mina rättningar, men börjar få en känsla av att manuset ökade med sådär 3000 ord. Den ligger redan på 120 000 ord, men i samband med den nya rättningen så börjar jag känna mig riktigt nöjd. Detaljer hoppar fram, karaktärsdragen har blivit mer synliga och jag försöker undvika att skriva huvudkaraktären Regina som en tonåring, för det är precis det hon inte är. En ung kvinna, som till synes är rätt tråkig person till en början om det bara inte vore för drakblodet som flyter i hennes ådror. Det är även spännande som författare att följa hennes liv och se det ur en pedagogisk synvinkel hur alla faktorerna påverkar hennes utveckling.

Jag måste medge att det stod stilla rätt länge i manusrättningen. Jag velade länge och kände ingen ork att verkligen göra det. Den inre skribenten tog över och röt åt min hjärna: Rätta färdigt och sluta tänk för mycket! Det var lättare sagt än gjort…

En av orsakerna till att det kanske stod stilla så länge med rättningen var ett av de största problemen som en del författare har. Att namnge saker. Jag hatar som så många andra att komma på namn till karaktärer och andra föremål. Men att komma på själva innehållet, att skriva bokmanuset och använda sin fantasi för att skapa själva personligheten eller bakgrunden för en karaktär är inga problem.

Efter många om och men så beklagade jag mig lite över problemet hos en blivande författarkollega vid namn Susanna. (Om ni vill besöka hennes blogg så kan ni finna henne HÄR) Vi slog våra kloka huvuden ihop, men fastlåst som jag var så kunde jag inte komma med något bra. Men däremot så kunde namngeniet enkelt skapa ett namn till karaktären med hjälp av varelsens fysiska egenskaper och personlighet. Så nu är namnet fastställt och kommer att göra sin första verkliga entré i MONSTER 2. Susanna kommer alltid få credit och ett tack för hjälpen för att hon så finurlig lyckades hjälpa mig att fullborda karaktären. Och vad blev namnet? Det är för tillfället hemligt…

Sankt Valentins dag

Tror inte det är många som missat vad det är för dag i dag: Alla hjärtans dag.

Det är en dag för romantik, kärleksfulla ord och vänskapliga kramar. Även om man inte har en käraste där ute, någon som man kan dela sitt liv med så kan jag ge ett gott råd till er: Ge inte upp, det finns någon för alla där ute men oftast så dyker din prins/prinsessa upp när du inte letar efter dem. Jag tror på kärlek eftersom det är en drivande kraft, ger hopp och stärker en att ha någon vid sin sida som gör att man känner sig trygg. Och om man inte har en partner så har man alltid vänner där. Istället för att ge bort choklad eller ett kärleksfullt kort till en käraste kan man lika gärna skänka det till en nära vän så de med känner sig uppskattade. För alla vill vi nog ha kärlek och uppskattning.

Vi vet alla att människor gillar att ha orsak till att fira saker och kärlek och vänskap tycker jag verkligen är något att fira. Vi har det medeltida helgonet sankt Valentin att tacka för denna underbara dag, där ungdomarna gillade att leka parlekar och dagen blev därefter förknippad med kärlek. Redan då skrev man poesi och kärleksdikter till sin älskade. En romantisk tradition som idag nog idag ändrat sig till att skriva romantiska sms. Så om ni där ute vill sprida lite kärlek eller bara visa uppskattning till en kär vän: skriv ett sms eller mail för att berätta hur mycket människorna är för er. Det är några timmar kvar på dagen!

Efter att ha visat min uppskattning så tänkte jag det var dags att ta fram lite oredigerat material. Jag skriver för tillfället på en fantasy-deckare som verkligen behöver redigeras, men med tanke på vad det är för dag så tänkte jag dela med mig av några relaterande rader från första manuset i min serie Den grå dimman, där första boken heter Arvsynd (temporär titel).

Utdrag från Arvsynd:

Erik stannade upp och stirrade rakt mot den vita snön bara några meter ifrån kyrkan. Trots att han var obekväm med den obekanta lusten till att ivrigt ta det som var hans så gav han efter och kikade i ögonvrån i några sekunder. Något som han ångrade. Han hade inte tid med kärlek och annat nonsens, Erik var tvungen att hålla sig undan och koncentrera sig på mordet.

Tre unga kvinnor kom allt närmre. Han kände igen dem.

Instinktivt vände han sig om och stirrade på vackraste kvinna som fanns på denna jord. En vinterklädd rund kurvig kvinna med underbara bruna ögon som lyste upp under den sköna solen. Hennes skratt, rosiga röda runda kinder som gjorde sig vackra mot den vita snön som omgav henne.

De fnittrade och pratade medan de passerade på andra sidan vägen i tjocka vinteroveraller. Erik var en man med självkontroll och hade lärt sig i unga år att det inte var artigt att tjuvlyssna. Men han kunde inte låta bli. Magikerblodet inom honom tog över, instinkten till att kontrollera den enda som han inte kunde kontrollera i sitt liv fick honom att öppna sina sinnen och höra på den mest ljuva röst han visste.

Han föreställde sig hennes värme, lägga sin kind mot hennes snövita hy och hålla om henne som att hon var den mest dyrbara varelse i hela världen. Erik ville bara kyssa hennes kalla röda läppar och aldrig släppa ifrån sig henne. Allt han visste var att han ville beskydda henne till varje pris. Även om det innebar att skydda henne från sig själv…

Hoppas ni alla får och har haft en glad alla hjärtans dag!

*kärlek till er alla*