Uppsats del 3

FRÄMRE FORMALIA OCH KÄLLOR

Till främre formalia räknar man Framsida, Abstract och Innehållsförteckning som är de första sidorna i uppsatsen. Längst bak i uppsatsen använder man sig av en Källförteckning.

Framsida/Försättsblad

Vissa skolor har en fast mall för vad som gäller för framsidor. En del skolor vill ha skolans logo på framsidan, andra räcker det med att man skriver skola och institution. Standard är att man använder storlek 12 i Times New Roman. I uppsatsen har man i regel:

  • Vänstra hörnet längst upp: Där skriver du namn på skola eller har skolans logga. Det kan även stå institution samt vilket program du läser, eller även kursens fullständiga namn.
  • Mitten: Står titel och en eventuell undertitel. Under detta kan man skriva författarens namn. (När jag skriver manus så brukar jag placera mitt namn under titeln, men en del skolor kan man placera sitt namn i vänstra eller högra hörnet)
  • Högra hörnet längst ner: Där skriver man kursens beteckning, vilken handledare du har, examinator och vad det är för termin.

Abstract

Räknar man ofta som en kort sammanfattning av uppsatsen/rapporten. Den skriver man i slutet av uppsatsen och får omfatta MAX 300 ord. En del så vill man att författaren håller sig till 100-150 ord. Väldigt ofta har man ett abstract på engelska för att intressera andra icke-svensk talande och kanske vill kontakta författaren (dig) eller översätta delar av innehållet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen har rubriken Innehåll och man lägger vanligast till den när man antingen har skrivit några sidor eller gjort färdigt uppsatsen. Innehållsförteckningen ska ha numrerade sidoanvisningar på vart alla delarna kan hittas i uppsatsen. Man får vara försiktig när man gör flera rubriker i uppsatsen så man inte får för många underrubriker, samt att man inte infogar alla bilagornas rubriker (om du har Bilagor). De kan se ut på följande:

1.1 Inledning………………sid 3.

Källförteckning /Referenser

I slutet av själva uppsatsen har man en lista som består av alla dina källor och vart du har hämtat din information någonstans. Man kan sortera källorna efter författarens efternamn, eller efter ordningen de används. Oavsett vad så måste källförteckningar vara strukturerad och användas enligt samma mönster rak igenom uppsatsen.

  • Efternamn, förnamn (årtal), Titel kursiverad, förlagsort: förlag
  • Författarnamn, rubrik, www-adress, årtal, (när du skrev ut den)

När det gäller referenser inne i själva uppsatsen finns det två typer: Harvardsystemet och Oxfordsystemet.

  • I Harvardsystemet skrivs referenser i löpande text och anges med författarnamn, årtal på boken och sidnummer: (Författarnamn årtal, s.xx). Om du har mer än en författare med samma namn i din litteraturlista så nöjer du dig med att skriva så skriver man ut initialerna i deras förnamn: (efternamn, initial, årtal, s. xx)
  • Oxfordsystemet använder sig av fotnoter. Där anger man i fotnoten efter nummet. Det kan se ut på följande sätt: (notnummer) Författarnamn, Boktitel, (Förlag, årtal) s. xx och när man anger samma bokreferens en andra gång skriver man: (notnummer) Författarnamn årtal, s. xx
Annonser

4 thoughts on “Uppsats del 3

  1. Ska väl tilläggas att Harvard-systemet inte är ett system, men ett ”samlingsnamn”. Se ex APA (mycket vanligt, och bra system). Fotnotssystem används i princip inte inom humaniora, social sciences etc.

    • Fotnotsystemet används inom vissa institutioner inom humaniora (av någon underlig anledning). Därför känner jag att jag inte vill göra några större generaliseringar, dock att jag är medveten om det. Det viktigaste (hört upprepat X antal gånger) är att man håller en enhetlig struktur genom uppsatsen. Väljer du ett sätt i uppsatsen (Harvard/Oxford) så förväntar de sig att du använder samma sätt genom hela uppsatsen.

  2. Och abstract står givetvis först, även om man kanske ofta skriver den på slutet av arbetet i tid räknat. 😉

    • Jo, det ser man om man läser första inlägget: Uppsats del 1. Där har jag skrivit ordningen på hur de ser ut i en uppsats. Och personligen brukar jag göra främre formalia bland det sista på grund av att jag hellre vill lägga ner mer arbete på själva huvuddelen: Undersökningen och Slutsatsen. Därav jag lade främre formalia bland det sista, och jag tror jag nämnde att man skriver abstract bland det sista i arbetet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s