Filmrecension

Här är några tips på vad man kan tänka på när man skriver Filmrecension. Jag brukar tänka mig att man kan dela upplägget i recensionen som med uppsatser/manus: En inledning, huvuddel och ett slut.

Inledningen/Början

  • Som när du skriver en bokrecension ska du ha med titel, år och även regissör (författare).
  • När och var handlingen utspelar sig.
  • Genre. Starka händelser, konflikter och det centrala temat. Om man skriver en utförligare recension kan man även ha med en huvudfråga.

Huvuddelen

  • Sammanfatta handlingen i stora drag, och undvik spoilers.
  • Huvudkaraktärerna – beskriva dem (relationer, bakgrund), personutveckling och deras trovärdighet.
  • Gestaltningen med musik, ljud, miljö, bild och ljus.
  • Handlingen – är den genomförbar, hur fungerar den ihop med bildspråket/ljus och ljud.
  • Språkbruket i filmen – tidsenligt, fula ord, våldsamt/otrevligt.

Slutdel

  • Vem riktar sig filmen till? Finns det ett budskap i filmen?
  • Beskriva sin helhetsintryck.
  • Specifika saker som man vill betona från huvuddelen.
  • Ditt omdöme. En diskussion kring vad som är bra och dåligt.
Annonser

CV – Curriculum vitae

En jobbansökan innehåller ofta två delar. Ett CV som innehåller din tidigare jobberfarenhet och referenser, samt ett personligt brev. De båda anpassas efter varje jobb man söker och kan därför variera med innehållet: Skriv bara det som är väsentligt för att få anställning och uteslut inte viktiga egenskaper

När man skriver ett CV är det väldigt vanligt att man skickar med ett personligt brev där man presenterar sig själv som person och motiverar varför man passar för jobbet. Undvik gärna klichéer när du beskriver dig själv. Tänk på att detta är första intrycket arbetsgivaren får av dig.

Ett personligt brev:

  • Varför du söker tjänsten
  • Motivera varför just du skulle passa för jobbet
  • Beskriv dina egenskaper och vad du kan tillföra företaget/på arbetsplatsen.
  • Skriv dina kontaktuppgifter i hörnet på vänster sida (kan variera)
  • Skriv mottagaren/företagets namn längst ner
  • Datera brevet (kan variera, inte alla gör detta)

Ett CV innehåller följande saker:

  • Kontaktuppgifter. Utan kontaktuppgifter så kan inte arbetsgivaren kontakta dig för fler frågor eller meddela om du verkar intressant för arbetet. Kontaktuppgifter innebär ditt namn, adress, telefonnummer och mobilnummer, samt e-postadress. Många arbetsgivare föredrar att få jobbansökan genom e-post och man får dubbelkolla att man har skrivit den korrekt.
  • Utbildningar. Utbildningarna kan ställas upp på olika sätt, men se till att strukturen är konsekvent genom hela CV:t.
  • Tidigare anställningar. Arbetsgivare är ofta intresserade av vad du har gjort tidigare. Om du inte har någon tidigare erfarenhet, så kan man skriva ner sina kvalificerande egenskaper.
  • Meriter. Meriter kan innebära föreningar eller organisationer som kan verka viktigt för din kompetens.
  • Språk. Det är meriterande. Om du skriver dit språken du talar kan man specificera vilket av dem som är ens modersmål, och eventuellt skriva till vilken grad man behärskar språken. Man behöver inte vara väldigt specifik (om det inte har med översättning, tolk eller liknande arbete där det krävs väldigt stor kännedom av språket).
  • Datorhantering. Många arbetsplatser använder sig av datorer, så glöm inte att nämna hur god din datakunskap är. Vilka program du kan använda dig av, om du behärskar internet och eventuellt sociala medier.
  • Övrigt/Hobby. Om din hobby/fritidsintresse kan gynna din arbetsansökan, samt har något att göra med arbetsplatsen som du söker: Ta med detta! Om du har körkort kan det vara viktigt att nämna det. För de flesta kräver ofta att man har körkort, även om du kanske inte kommer att använda dig av det.
  • Referenser. Det är alltid ett extra plus att ha någon som kan gå i god för dig på en tidigare arbetsplats och försäkra en om att man kan utföra ett gott jobb.

Här kan man hitta fler tips och även ladda ner mallar:

En Kortroman

Som jag tidigare skrivit så skriver jag för tillfället på en kortroman. Än så länge har jag skrivit  runt 15 000 ord som dessutom är oredigerat. Som sagt: Man skriver först, redigerar senare!

Och nu frågar sig nog några: Vad är en Kortroman?

Logiskt svar på detta är att det är ungefär som en vanlig roman men kortare, men även längre än en novell. Det ligger någonstans mittemellan. Man kan även kalla en novell med kapitelindelning för kortroman. Definitionen är kanske lite diffus, men jag skulle påstå att kortromanen ligger mellan 40 000 och 65 000 ord eller 50-100 sidor. (Om du vill se min lista med antal ord se HÄR)

Innehållsmässigt så består en kortroman av samma typ av element som en vanlig roman och följer den traditionella romanens struktur. Istället för att ha romanens komplexitet så får man dra ner på antalet scener och karaktärer, men inte så mycket att det blir en novell.

Och när det gäller kapitelindelning så säger jag såhär: Det är upp till en själv. Det är inte krav att använda sig av kapitelindelning, men börjar verket överstiga 50 000 ord så skulle jag personligen föredra att man delar upp det i sektioner eller någon form av kapitelindelning.

Inspiration i några punkter

För det första har jag varit ganska dålig på att uppdatera och det hade med att jag inte hade så mycket tid till bloggandet på grund av skoluppgifter. Jag kan erkänna att jag inte heller har skrivit lika mycket som jag brukar göra, men jag har åtminstone skrivit lite på mina projekt.

Just det plural: Projekt!

För tillfället sitter jag och sorterar upp mina noteringar och mina skrivna scener i mappar. När man har mycket på gång så behöver man struktur, struktur och åter igen struktur. Det är inte lätt att bolla med flera saker samtidigt. Så med en kopp te och en anteckningsbok vid min sida till mitt sällskap sitter jag för tillfället och sorterar upp i datorn. Mycket spännande… Eller inte.

Ibland kan jag få en del kommentarer eller en del som uttrycker sin förvåning om hur jag kan skriva så mycket som jag gör. Mitt svar är: Idéer! Det är nämligen så att jag har otroligt mycket idéer och så fort jag får en bisarr och konstig ide så skriver jag ner den/dem. Oavsett hur konstig idén är så ska man skriva ner den. Du använder den kanske inte, men jag sparar alla sådana saker för att kanske använda mig av dem i ett senare projekt. Man vet aldrig.

Man kan få inspiration av vad som helst. Bara att titta omkring dig. Ett exempel är när jag använde mig av en underlig ljusstake i ett av mina manus och tack vare dess form så kunde jag göra om den till något annat i min egna fantasivärld. Kanske skriver du en roman om relationer och har idétorka? Varför sätter du dig inte på ett café och titta dig på människorna omkring. (Nu ska du inte sätta dig och stirra så du blir stämplad som en desperat galning).

Det finns många typer av författare och alla har sitt sätt att få inspiration. Det finns de som behöver tystnad och bara ett block/en dator i ett ensligt rum, eller de som kan hantera ljud omkring sig. För vissa är placeringen väldigt viktig och jag kan rekommendera att du flyttar dig omkring till olika platser som skribent innan du bestämmer dig för den perfekta miljön.

Jag reagerade lite när jag såg linda Skugges tre skrivtips. (se Här). Punkt ett och tre kan jag rekommendera. Det är viktigt att man läser mycket och ofta behöver man inte visa någon det man har skrivit förrän man är färdig. Punkt två däremot är jag mycket skeptisk till, och orsaken är att det kan bli problem om man ska härma sina favoritförfattare för mycket. För det första är det du skriver obrukbart i ett manus om det är allt för likt din favoritförfattare och för det andra så passar sig denna punkt bara åt träning, men inte ett färdigt manus. Jag skulle därför vilja formulera om det. Du kan låta dig inspireras av andra författare. Kanske har din favoritförfattare en bra berättarstruktur, eller bra beskrivningar av karaktärer. Inspireras av författaren, inte härma rakt av. Den erfarna läsaren kan se skillnad på kopierat material och något som är skrivet från dig som författare.

Läs mycket. Välj ut en bra plats och läs massa böcker. Ibland så bubblar idéer fram ur sina egna funderingar kring böckernas handling. Men bara för att du ska skriva en fantasybok så ska du inte bara läsa fantasyböcker! Det samma gäller för kärleksromaner, eller alla andra typer av böcker. Håll dig inte till bara en genre. Det finns mycket att lära sig om andra genrer när det gäller berättande och skrivande.

Idéer kan även födas ur faktaböcker! Underskatta inte din kreativitet och idérikedom av att få fram spännande händelser ur faktaböcker. Det behöver inte vara historieböcker, så man känner ett tvång att skriva om historiska händelser. Utan det kan vara om vulkaner, stenar, flygfarkoster och skepp.

Inspireras av det du vet. Kanske sitter du på en del okänd kunskap som de närmaste inte vet om. Det vanligaste är att man underskattar sig själv. Du själv kan vara en stor inspirationskälla utan att du vet om det. Kanske bär du själv på en hemlighet eller vill återberätta något som du själv gjort i en berättelse. De tär inte fel att använda sig av personliga upplevelser.

Inspiration i några punkter:

  • Skriv ner idén, hur konstig den är verkar vara.
  • Se dig omkring och låt dig inspireras av din närmiljö.
  • Välj ut en passande miljö så du kan få din koncentration.
  • Inspireras av författare. Härma dem inte.
  • Läs även andra genrer.
  • Faktaböcker kan även inspirera.
  • Ta idéer av det du vet om eller dina personliga upplevelser.

Så jag hoppas att ni har ett passande väder nu i Juni (behöver inte vara sol, kan även vara regn) och sätter er på en bra plats för att hämta inspiration!

Synopsistankar

Jag börjar dagens inlägg med att visa ett skissat självporträtt på mig själv. Det är kanske några år gammalt, men jag måste medge att jag blev rätt nöjd med det.Trots att jag ibland känner ånger över att man vill visa de fina bilderna och samtidigt lite smått äcklad över att känna att man behöver ge sig själv en ego-knuff, så måste jag säga att jag tycker att jag målar helt okej.

*Brett leende på läpparna*

Nu har man inte skissat några scener eller karaktärer på ett tag, men det betyder inte att jag inte har idéer till nya uppslag. Tiden på dygnet verkar inte räcka till just nu. Tycker bara att det är otroligt att man lyckas få in lite författande mellan uppsatsskrivandet. Pressen lättar allt mer som man känner att ens projekt blir mer och mer fulländat, och det gäller såväl när det kommer till ett slutskrivet manus som en uppsats. (Men jag har samtidigt svårt att koppla bort att jag faktiskt väntar svar från ett förlag angående mitt Monster-manus.)

Jag får inte bara inspiration av bilderna på varelser, människor, platser och scener jag ritar. Utan från konversationer med vänner och roliga citat som andra kanske tolkar som helt idiotiska. Plötsligt är idéerna där och man måste skriva ner dem någonstans. Så fort jag kommit på en ide så antecknar jag ner den på det närmsta jag har. Vilket kan bli de mest tokiga ställena. I hörnet av föreläsningsanteckningar, en liten utriven lapp, baksidan av en kartong och på baksidan av andra manus… Listan kan göras lång. Men när man hör att en väninna erkände att hon en gång skrev sin roman på pepparservetter blir man ganska chockerad! Det enda hon poängterade var dock att det var svårt att hålla reda på alla servetterna efter ett tag. (Jag är väldigt imponerad av att hon gjorde det.) Nå vi har alla våra egenheter och jag är INTE undantaget.

Min synopsis-process är ganska snabb när jag väl har format iden klart i huvudet. Så fort jag får en ide så skriver jag ner den, grubblar ett litet tag över den och ganska snart så har jag en berättelse från början till slut. Visst, det kan hända att jag gör som många andra författare: ändrar mig genom processen. Men synopsis är mer som en riktlinje i själva berättandet för mig. När historian skrivs ner så börjar jag från början och har kanske en lista intill med viktiga saker jag inte kan lämna ute, för oftast har jag ett hum om vad jag tänker skriva. Ordningsam som jag är så radar jag upp ett par punkter på vad jag tänker under själva synopsis processen:

  • Vad vill jag berätta med berättelsen. Ska jag lägga tyngden på en tung historia eller ska det finnas en orsak/lärdom i slutet.Men det kräver att man då tänker till lite extra utöver underhållningsinnehållet.
  • Hur kommer allt innehåll utspela sig tidsmässigt. Är det under någon dag, månader eller år? Får se till att man inte hoppar för mycket tidsmässigt. Inte kul att förvirra läsarna.
  • Skriv inte något som du redan har skrivit i någon av dina tidigare romaner. Du (jag) vet att du kommer bli irriterad på dig själv för att du upprepar ett koncept som kanske inte fungerar i just detta sammanhang och historia.Tyvärr är det även svårt att INTE sno en idé från någon annan. Något som jag inte rekommenderar och försöker hålla mig borta ifrån. Men man kan ibland se en film eller få inspiration från något man har läst. Tips: Ibland så är det bara att använda sig av de mest konstiga vardagstankar man får och använda dem i sitt romanskrivande… så får man kanske ett intressant nytt koncept. Men, men… Vad vet jag?
  • Från vilken synvinkel kommer detta berättas. Det är onödigt att skriva scener från en annan karaktär om det skall skrivas i första person singular. (Men om scenen fungerar som en fristående novell eller du känner att ”det är bra att ha” kan du skriva ner den i mån av tid och lust.)
  • När du (jag) skriver fantasy så se till att du följer reglerna som du har skapat. Alla karaktärer har sina fel och brister.
  • Om du får en idé och den inte är den bästa, så skriv ner den i alla fall. Eftersom det är stor chans att du förlorar flytet även i synopsis-skrivande. Det är bara i planeringsstadiet och även om du sedan skrivit scenen när du väl skriver din roman/novell så behöver du faktiskt inte använda den. Ibland gäller det bara att hålla igång skrivandet för att komma framåt i berättelsen.

Slutligen kan jag inte låta bli att citera Susanna Björnberg angående mina synopsis: ”DET DÄR är ingen synopsis. Det är en novell!”

Uppsats del 3

FRÄMRE FORMALIA OCH KÄLLOR

Till främre formalia räknar man Framsida, Abstract och Innehållsförteckning som är de första sidorna i uppsatsen. Längst bak i uppsatsen använder man sig av en Källförteckning.

Framsida/Försättsblad

Vissa skolor har en fast mall för vad som gäller för framsidor. En del skolor vill ha skolans logo på framsidan, andra räcker det med att man skriver skola och institution. Standard är att man använder storlek 12 i Times New Roman. I uppsatsen har man i regel:

  • Vänstra hörnet längst upp: Där skriver du namn på skola eller har skolans logga. Det kan även stå institution samt vilket program du läser, eller även kursens fullständiga namn.
  • Mitten: Står titel och en eventuell undertitel. Under detta kan man skriva författarens namn. (När jag skriver manus så brukar jag placera mitt namn under titeln, men en del skolor kan man placera sitt namn i vänstra eller högra hörnet)
  • Högra hörnet längst ner: Där skriver man kursens beteckning, vilken handledare du har, examinator och vad det är för termin.

Abstract

Räknar man ofta som en kort sammanfattning av uppsatsen/rapporten. Den skriver man i slutet av uppsatsen och får omfatta MAX 300 ord. En del så vill man att författaren håller sig till 100-150 ord. Väldigt ofta har man ett abstract på engelska för att intressera andra icke-svensk talande och kanske vill kontakta författaren (dig) eller översätta delar av innehållet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen har rubriken Innehåll och man lägger vanligast till den när man antingen har skrivit några sidor eller gjort färdigt uppsatsen. Innehållsförteckningen ska ha numrerade sidoanvisningar på vart alla delarna kan hittas i uppsatsen. Man får vara försiktig när man gör flera rubriker i uppsatsen så man inte får för många underrubriker, samt att man inte infogar alla bilagornas rubriker (om du har Bilagor). De kan se ut på följande:

1.1 Inledning………………sid 3.

Källförteckning /Referenser

I slutet av själva uppsatsen har man en lista som består av alla dina källor och vart du har hämtat din information någonstans. Man kan sortera källorna efter författarens efternamn, eller efter ordningen de används. Oavsett vad så måste källförteckningar vara strukturerad och användas enligt samma mönster rak igenom uppsatsen.

  • Efternamn, förnamn (årtal), Titel kursiverad, förlagsort: förlag
  • Författarnamn, rubrik, www-adress, årtal, (när du skrev ut den)

När det gäller referenser inne i själva uppsatsen finns det två typer: Harvardsystemet och Oxfordsystemet.

  • I Harvardsystemet skrivs referenser i löpande text och anges med författarnamn, årtal på boken och sidnummer: (Författarnamn årtal, s.xx). Om du har mer än en författare med samma namn i din litteraturlista så nöjer du dig med att skriva så skriver man ut initialerna i deras förnamn: (efternamn, initial, årtal, s. xx)
  • Oxfordsystemet använder sig av fotnoter. Där anger man i fotnoten efter nummet. Det kan se ut på följande sätt: (notnummer) Författarnamn, Boktitel, (Förlag, årtal) s. xx och när man anger samma bokreferens en andra gång skriver man: (notnummer) Författarnamn årtal, s. xx

Uppsats del 2

Uppsatsens huvuddel består utav Resultat och diskussion eller slutsats. Man säger att kärt barn har många namn, och i detta fall varierar namnet på dess rubriker beroende på vad för typ av analys du skall göra och vad för upplägg du har tänkt att ha. Delarna kan var allt från långa till korta, beroende i förhållande till din tidigare forskning. Har du ett visst sidantal/teckenantal/ordantal som du måste beräkna in. Se då över hur du disponerar uppsatsens delar!

RESULTAT

Denna biten av uppsatsen är den som oftast är allra störst. Själva forskningsdelen eller om man vill kalla den undersökningen. Här knyter man an till teori och speciellt tidigare forskning inom ditt ämne. Resultatet utforskas med din problemställning som utgångspunkt. Man skall använda sig av materialet och hänvisa till källförteckningarna i löpande text. Om man använder sig av tabeller och liknande kan man använda en BILAGA i slutet av uppsatsen. Gäller det observationer i undersökningen så kan man hålla sig korrekt i språket och förtydliga när det är dina tolkningar av själva händelsen/observationen. Det andra alternativet är att presentera resultatet som rent vetenskapligt, men det innebär inte att man använder sig av alla tabeller man kommit fram till under kemi-lektionen, utan det innebär även att man förklarar resultaten och gör det överskådligt. Om man därmed har teoretiska belägg och tolkningar för detta kan man göra ytterligare en rubrik som heter Analys.

DISKUSSION och SLUTSATS

Här sammanfattar du ditt resultat och slutsatsen av din forskning. Man sammanställer allt som är relaterat till din forskning från de tidigare delarna. Det kan innehålla en sorts sammanfattning om vad du har kommit fram till i resultatet

Saker som kan vara relevanta att diskutera i olika avsnitt inom slutsatsen:

  • Forskaren försöker närma sig ett svar på sin frågeställning. Kanske fick man ett svar? Eller var svaret att det är otydligt att kunna tolka resultaten? (Det är ett resultat i sig.) Hur frågeställningen har besvarats och om man har uppnått syftet med uppsatsen/rapporten.
  • Teorin i anknytning till resultatet och den tidigare forskningens relevans till vad ni/du kommit fram till.
  • Om metoden kunde väga in i resultatet. Det kanske fick konsekvenser att du valde just att göra en intervju när du kanske borde ha gjort en observation?
  • Om litteraturen kunde ha en omedveten påverkan av dina tolkningsresultat?
  • Utvärdera vad resultatet kan göra för framtida forskning. Är det relevant på något sätt?