Uppsats del 3

FRÄMRE FORMALIA OCH KÄLLOR

Till främre formalia räknar man Framsida, Abstract och Innehållsförteckning som är de första sidorna i uppsatsen. Längst bak i uppsatsen använder man sig av en Källförteckning.

Framsida/Försättsblad

Vissa skolor har en fast mall för vad som gäller för framsidor. En del skolor vill ha skolans logo på framsidan, andra räcker det med att man skriver skola och institution. Standard är att man använder storlek 12 i Times New Roman. I uppsatsen har man i regel:

  • Vänstra hörnet längst upp: Där skriver du namn på skola eller har skolans logga. Det kan även stå institution samt vilket program du läser, eller även kursens fullständiga namn.
  • Mitten: Står titel och en eventuell undertitel. Under detta kan man skriva författarens namn. (När jag skriver manus så brukar jag placera mitt namn under titeln, men en del skolor kan man placera sitt namn i vänstra eller högra hörnet)
  • Högra hörnet längst ner: Där skriver man kursens beteckning, vilken handledare du har, examinator och vad det är för termin.

Abstract

Räknar man ofta som en kort sammanfattning av uppsatsen/rapporten. Den skriver man i slutet av uppsatsen och får omfatta MAX 300 ord. En del så vill man att författaren håller sig till 100-150 ord. Väldigt ofta har man ett abstract på engelska för att intressera andra icke-svensk talande och kanske vill kontakta författaren (dig) eller översätta delar av innehållet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen har rubriken Innehåll och man lägger vanligast till den när man antingen har skrivit några sidor eller gjort färdigt uppsatsen. Innehållsförteckningen ska ha numrerade sidoanvisningar på vart alla delarna kan hittas i uppsatsen. Man får vara försiktig när man gör flera rubriker i uppsatsen så man inte får för många underrubriker, samt att man inte infogar alla bilagornas rubriker (om du har Bilagor). De kan se ut på följande:

1.1 Inledning………………sid 3.

Källförteckning /Referenser

I slutet av själva uppsatsen har man en lista som består av alla dina källor och vart du har hämtat din information någonstans. Man kan sortera källorna efter författarens efternamn, eller efter ordningen de används. Oavsett vad så måste källförteckningar vara strukturerad och användas enligt samma mönster rak igenom uppsatsen.

  • Efternamn, förnamn (årtal), Titel kursiverad, förlagsort: förlag
  • Författarnamn, rubrik, www-adress, årtal, (när du skrev ut den)

När det gäller referenser inne i själva uppsatsen finns det två typer: Harvardsystemet och Oxfordsystemet.

  • I Harvardsystemet skrivs referenser i löpande text och anges med författarnamn, årtal på boken och sidnummer: (Författarnamn årtal, s.xx). Om du har mer än en författare med samma namn i din litteraturlista så nöjer du dig med att skriva så skriver man ut initialerna i deras förnamn: (efternamn, initial, årtal, s. xx)
  • Oxfordsystemet använder sig av fotnoter. Där anger man i fotnoten efter nummet. Det kan se ut på följande sätt: (notnummer) Författarnamn, Boktitel, (Förlag, årtal) s. xx och när man anger samma bokreferens en andra gång skriver man: (notnummer) Författarnamn årtal, s. xx
Annonser

Uppsats del 2

Uppsatsens huvuddel består utav Resultat och diskussion eller slutsats. Man säger att kärt barn har många namn, och i detta fall varierar namnet på dess rubriker beroende på vad för typ av analys du skall göra och vad för upplägg du har tänkt att ha. Delarna kan var allt från långa till korta, beroende i förhållande till din tidigare forskning. Har du ett visst sidantal/teckenantal/ordantal som du måste beräkna in. Se då över hur du disponerar uppsatsens delar!

RESULTAT

Denna biten av uppsatsen är den som oftast är allra störst. Själva forskningsdelen eller om man vill kalla den undersökningen. Här knyter man an till teori och speciellt tidigare forskning inom ditt ämne. Resultatet utforskas med din problemställning som utgångspunkt. Man skall använda sig av materialet och hänvisa till källförteckningarna i löpande text. Om man använder sig av tabeller och liknande kan man använda en BILAGA i slutet av uppsatsen. Gäller det observationer i undersökningen så kan man hålla sig korrekt i språket och förtydliga när det är dina tolkningar av själva händelsen/observationen. Det andra alternativet är att presentera resultatet som rent vetenskapligt, men det innebär inte att man använder sig av alla tabeller man kommit fram till under kemi-lektionen, utan det innebär även att man förklarar resultaten och gör det överskådligt. Om man därmed har teoretiska belägg och tolkningar för detta kan man göra ytterligare en rubrik som heter Analys.

DISKUSSION och SLUTSATS

Här sammanfattar du ditt resultat och slutsatsen av din forskning. Man sammanställer allt som är relaterat till din forskning från de tidigare delarna. Det kan innehålla en sorts sammanfattning om vad du har kommit fram till i resultatet

Saker som kan vara relevanta att diskutera i olika avsnitt inom slutsatsen:

  • Forskaren försöker närma sig ett svar på sin frågeställning. Kanske fick man ett svar? Eller var svaret att det är otydligt att kunna tolka resultaten? (Det är ett resultat i sig.) Hur frågeställningen har besvarats och om man har uppnått syftet med uppsatsen/rapporten.
  • Teorin i anknytning till resultatet och den tidigare forskningens relevans till vad ni/du kommit fram till.
  • Om metoden kunde väga in i resultatet. Det kanske fick konsekvenser att du valde just att göra en intervju när du kanske borde ha gjort en observation?
  • Om litteraturen kunde ha en omedveten påverkan av dina tolkningsresultat?
  • Utvärdera vad resultatet kan göra för framtida forskning. Är det relevant på något sätt?

Uppsats del 1

Jag ska ta upp något som jag tycker är väldigt intressant: Hur man skriver uppsatser. Efter några års studier och skrivande så har man lyckats samla på sig en del kunskaper om uppsatser. För det första kan det skilja sig ganska mycket efter vad de olika institutionerna kräver av en uppsats, därför är det bra att alltid fråga läraren eller kolla upp vad som gäller för just din skola. Och så beror det även på vad för typ av ämne du skriver om. Humanistisk och teknisk uppsats behöver till exempel inte se likadana ut. Men grunden för en uppsats är oftast den samma. För det andra så måste jag poängtera att det är FÖRBJUDET att PLAGIERA!

En uppsats skall presenteras som vetenskaplig och vara förankrad i antingen kursens litteratur eller ytterligare böcker som behandlar det ämne man har tänkt att arbeta med. Det är upp till var och en student att planera och lägga tiden så väl som möjligt så man har god marginal innan man skall lämna in uppsatsen. Visst, det händer att man stöter på större problem som man själv inte klarar av att lösa vid tillfället som att din fråga inte går att besvara, eller att du inser att dina resultat inte ger det som du var ute efter. (Men detta har även med vad för typ av uppsats du är ute efter). Här kommer jag dock rikta mig mer mot Göteborgs Universitets standard, eftersom det är den jag känner mig mest bekväm vid. (Även om jag har upptäckt att kraven kan variera vid olika institutioner)

En uppsats innehåller följande delar (obs! Namnet på delarna kan variera!):

  • En framsida
  • Abstract (inte alla uppsatser som har)
  • Innehållsförteckning
  • Inledning
  • Uppsatsens huvudinnehåll
  • En slutsats eller diskussion
  • Referenser/Källförteckning.

Det jag kommer gå igenom är inte HUR du kommer fram till ditt val av ämne, utan jag har redan räknat med att det redan är bestämt. Här ska jag istället gå igenom de viktiga delarna och vad man kan tänka på under skrivandets gång. En del saker framstår kanske som självklara, men kan alltid dubbelkollas en extra gång. Jag börjar inte med främre formalia, då de är det minst viktiga för tillfället. Utan viktigaste delarna i uppsatsen så som Inledningen, som består av Bakgrund, Syfte och frågeställning, Metod och Material och Tidigare forskning.

INLEDNING

1. Bakgrund

Här ska man motivera varför ämnet är intressant för forskningen och ska fungera som en presentation av själva ämnet. Man beskriver en kortfattad bild den vetenskapliga anknytningen till temat.

2. Syfte och Frågeställning

Syftet är till för att man skall berätta orsaken till uppsatsen. Det ska framgå tydligt vad avsikten är. Frågeställningen KAN skrivas under en separat underrubrik till Inledningen, eller så bäddas den in under gemensam rubrik. Frågeställningen kan fungera som en löpande text och det har även förekommit att vissa har specificerat sig med att göra punkter. Jag har sett båda varianterna, men med risk för att upprepa sig:  Så kontrollera med läraren/institutionen/undervisande lärare vad som gäller om du är osäker. I samband med syfte kan man även diskutera avgränsningar i undersökandet. exempelvis: om ni endast undersöker kvinnor, män eller utvecklingen under en vecka.

3. Metod och Material

I metod skrivs hur man gått tillväga att finna informationen/materialet (till sin frågeställning). Det går även att reflektera över sättet man valde att inhämta information, om det finns fördelar och nackdelar eller om man kanske kunde ha gjort på något annat sätt.

4. Tidigare Forskning / Teori

I denna del kan det vara viktigt att ta upp lite tidigare forskning i anknytning till din uppsats. Denna bit är lite lurig. Först och främst har det med omfånget av uppsatsen. Det är skillnad på om du ska skriva en 20-sidig eller 40-sidig uppsats. Det är viktigt att du begränsar dig av ditt val av forskning, eftersom Resultatdelen (som jag tar upp senare) ska utgöra den största delen av uppsatsen. Här är det lätt hänt att man skriver rätt mycket och glömmer att informationen här ska vara relevant till din egna forskning. Teoretisk anknytning handlar ofta om att man beskriver eller förklarar begrepp och kan även stå under en egen rubrik (om den biten inte står inom Metod eller Tidigare forskning).

Forskning är som byggstenar, man placerar nya byggstenar på varandra för att nå högre höjder och nya eller befintliga resultat. Med andra ord: Ny forskning bygger ständigt på en befintlig fråga eller gamla teorier. Det är precis denna delen är till för. Att presentera tidigare forskning som grund för din vidareundersökning.

Att skriva Hemtentamen

Nu är det dags för årets allra första hemtentamen. Det är både på gott och ont, men allt hänger på hur väl förberedd man är inför de kommande uppgifterna.

Det finns många olika sätt att visa sin kunskap.  Det vanligaste sättet är den klassiska salstentan, där du sitter i en sal med massa andra nervösa människor och ska skriva samma prov. Det är både på gott och ont. När det gäller saklig kunskap, där det finns ”rätt” och”fel” svar så tycker jag att detta är helt korrekt sätt att pröva sin kunskap på. Men… när det gäller ett diskussionsämne kan detta vara ett svårare medel. Hemtentamen är en möjlighet att sätta sig i lugn och ro och gå igenom sina svar utan större störmoment (beror på om man sätter sig på en lugn plats och arbetar).

Förberedelse, är en viktig del i processen. Ett gott råd är att läsa igenom sin kurslitteratur i god tid. Om du har följt kursen så borde det inte vara större problem, och du har redan läst de angivna sidorna inför tentamen. Det är ganska bra att ha ett ”hum” om vad det handlar om. Läs gärna igenom dina anteckningar från föreläsningarna eller frågorna du använt dig vid seminarierna. Sätt gärna ut markeringar på viktiga delar så det går snabbare att hitta dem sedan så du inte behöver söka efter det i panik. Hitta även en plats där du känner dig bekväm i och kan arbeta ostört. (Men det är personligt, en del klarar lättare att arbeta med ljud omkring sig).

Strukturera dig gärna! När det gäller regler för hemtentamen kan de variera, men det finns inga specifika regler. Fråga därför läraren innan de ger ut frågorna om vad som gäller. Viktigt att veta kan vara saker som: antal tecken/ord/sidor, om man ska skriva med frågan på sidan och det skall räknas in i antal tecken, om de kräver att man ska använda ALL kurslitteratur i från kursen… Och allt annat man kan tänka sig.

När ni skriver så är det även viktigt att man får med en analys och en form av argumentation för att arbeta fram dina ståndpunkter. Det är viktigt att svaren är välformulerade och att man hänvisar till kurslitteraturen som ni använt. Var TYDLIG i ditt språk!

Be gärna någon att läsa ditt arbete. Det är stor risk att man blir ”snöblind” av sitt egna språk och upprepningar. Men ack, tvivla inte på dig själv på grund av det. Fortsätt bara att skriv en text och redigera i efterhand. Bättre att du har en text framför dig som är redigerbar, än att inte har något att arbeta med alls. Och det är inget fel med att låta någon vän/syskon/förälder att läsa igenom din text. Även om det är en hemtentamen, så är inte ditt arbete ”hemligt”. Och det är dina egna ord, tankar och slutsatser, ingen annan som skriver. Det alltid bra att få lite input på saker man behöver bli bättre på. Det är det allra bästa sättet att kunna utvecklas språkligt.

Checklista innan man lämnar in:

  1. Har jag svarat på frågan/problemställningen?
  2. Är det en röd tråd igenom mitt svar?
  3. Har jag refererat rätt?
  4.  Följer de kraven som skolan/kursledaren angett för inlämningen? (bland annat när det gäller antal ord/tecken/sidor och så vidare)
  5. Kontrollera stavning. (men det är inte hela världen att man gör en del fel. Det är själva analysen och argumentationen som är det viktigaste.)

 

Och slutligen…
Försök lämna in i god tid INNAN deadline. Det är lätt hänt att tiden rusar förbi, precis som en vanlig salstentamen och man hamnar i sin egna drömvärld. Det är bättre att skicka in för tidigt än precis minuterna innan deadline. Man vet aldrig om saker och ting får fel. Mail kanske inte kommer fram. Och för guds skull SPARA ALLTID EN KOPIA I NÖDFALL!