Efter att ha läst en av de fristående sagorna från De andra sagornas bok blev jag inspirerad av att läsa resten av de annorlunda sagorna. Emma Lundqvist har skrivit om en skribent som får besök av en dvärg vid namn Blyger. Han påstår sig vara en av de sju dvärgarna ur Snövit-sagan och berättar sagorna med deras verkliga berättelser. Även om skribenten Sanna inte tror på hans ord börjar hon skriva ner sagorna ur hans värld. Varje saga är annorlunda mot vad hon en gång hört och läst, annorlunda verkligheter och slut.
Det är en intressant idé att skriva en vuxenversion av sagorna och speciellt när Emma verkligen kan skriva. Hon har ett bra språk och berättandet flyter på mellan sagorna genom att Blyger och Sanna diskuterar. De tar upp skillnaden med verkligheten och att alla inte är goda rakt igenom, som man ofta förväntar sig. Sagorna slöts samman fram till Sagoberättarens egna saga, men där började intresset avta. Den sista delen kändes lite hastigt skriven och gjorde att jag inte höll uppe intresset lika mycket.
Och jag märkte en mycket större problematik med berättelsen i början av boken. När hon namngav karaktärerna i sagorna förlitade hon sig mycket på Disney-namnen, så som Ariel i lilla sjöjungfrun eller Blyger från Snövit. Jag hade förväntat mig att hon skulle kommit med egna namn och gjort en tydligare avgränsning mot Disney-versionerna som man är van vid. Av en underlig anledning satt jag länge och jämförde med Disney-filmerna och förlorade ”vuxen känslan” ibland.
Men jag kan rekommendera att läsa den för sagornas skull. De går att läsa var för sig om man så vill, utan Blyger och Sannas mellanakter.
Jag var inte lika ”fängslad” av Emma Lundqvists fairy tale Fängslad som jag var av novellen 
Efter att ha läst Emma Lundqvists novell Vid tidens slut blev jag väldigt överraskad. Novellen ingår i genren Fairy Tale hos 
Rebecca Mörtberg 